Med den svenska regeringens digitaliseringsstrategi har den offentliga sektorn ett ansvar att omvandla och utveckla digitala tjänster utifrån svenska medborgares behov. Det övergripande målet med strategin är att Sverige ska ligga i framkant globalt när det gäller att använda digitala möjligheter, och vi är glada över att ha blivit utvalda av Region Skåne för att arbeta med dessa typer av utmaningar.

En sannolik risk som identifierats är att medborgare riskerar att exkluderas från det nya digitala samhället på grund av exempelvis brist på tidigare digital erfarenhet. Det blev bibliotekens uppgift att motverka denna digitala exkludering, och vi blev ombedda att ta fram en lösning.

Eftersom bibliotekarier och andra yrkesgrupper är experter inom sina respektive områden, och eftersom vi tror att varje individ har kreativa förmågor, var vår ambition inte att lösa problemet åt dem utan att utbilda dem i hur de själva kan angripa det. Genom ett helhetsorienterat och användarcentrerat arbetssätt skulle vi stärka de offentliga biblioteken i hur de kan hantera sina nuvarande och framtida utmaningar.

För att stärka Region Skåne och bibliotekens medarbetare erbjöd vi en fyradagars workshopbaserad utbildning i co-design, som försågs med alla verktyg som behövs för att ta sig an deras utmaningar genom användarcentrerade processer. Programmet sträckte sig över tre månader och bestod av en blandning av teori och praktiska övningar.

De deltagande bibliotekarierna guidades i hur man leder en designprocess i nära samarbete med användare. De lärde sig också praktisk designmetodik, hur man behåller rätt förhållningssätt samt hur man kontinuerligt validerar varje designbeslut tillsammans med de enda som verkligen vet: användarna och andra intressenter. Under hela programmet omsatte deltagarna sina nyvunna kunskaper i praktiken genom att arbeta med sina egna specifika utmaningar kring hur digital exkludering kan förebyggas.

Tiden mellan workshopparna var minst lika viktig som workshopparna i sig. Under denna tid använde deltagarna sina nyförvärvade kunskaper om metoder och verktyg för att knyta kontakt med sina användare för att verkligen förstå deras problem och behov samt för att validera alla designval. Det var här de samskapade.

Det var en fantastisk upplevelse att följa dessa bibliotekarier, som gick från att vara något skeptiska till att ”störa” sina besökare, till att hitta glädje och övertygelse i att faktiskt engagera användarna genom hela designprocessen. De förstod snart den stora betydelsen av denna metod, som gjorde det möjligt för dem att övervinna utmaningar och skapa hållbara effekter.

Som nästa steg i processen för att engagera biblioteken genomförde vi en endagsworkshop med biblioteksledningen. Detta gjordes främst för att skapa förståelse för de co-design-aktiviteter som initierats av deras medarbetare. Det tjänade också syftet att identifiera hinder och idéer kring möjliga lösningar för att möjliggöra de olika system som krävs för implementeringen av personalens koncept.

Processen för att motverka digital exkludering fortsätter när dessa bibliotekarier självsäkert går vidare på egen hand, med sina nyvunna och beprövade kunskaper i användarcentrerad design, designprocessledning och designmetodik.

Våra lösningar för hur digital exkludering kan förebyggas baserades uteslutande på behov insamlade från användarna, utvecklades tillsammans med användarna och testades på användarna. Med andra ord: koncept för att motverka digital exkludering designades med och av digitalt exkluderade personer.